Nordmakedonien

Uppslagsordet ”Makedonien” leder hit. För andra betydelser, se Makedonien (olika betydelser).

Republiken Nordmakedonien
Република Северна Македонија (makedonska)
Republika e Maqedonisë së Veriut (albanska)
Flagga Statsvapen
Nationalsång: Makedonskaː Denes nad Makedonija
(Денес над Македонија)
Albanskaː Sot mbi Maqedoninë
(I dag över Makedonien)
läge
Huvudstad
(även största stad)
Skopje
Officiella språk makedonska, albanska
Statsskick parlamentarisk republik,
enhetsstat[1]
 -  President Gordana Siljanovska-Davkova
 -  Premiärminister Hristijan Mickoski
Självständighet från Jugoslavien 
 -  Deklarerad 8 september 1991 
 -  Erkänd 8 april 1993 
Area
 -  Totalt 25 713 km² (148:e)
 -  Vatten (%) 1,9 %
Demografi
 -  2017 års uppskattning 2 083 160[2] (142:e)
 -  Befolkningstäthet 81 inv./km² (113:e)
BNP (PPP) 2022 års beräkning
 -  Totalt 40,810 miljarder USD[3] (131:a)
 -  Per capita 19 726 USD[3] (76:e)
BNP (nominell) 2022 års beräkning
 -  Totalt 14,198 miljarder USD[3] (141:a)
 -  Per capita 6 863 USD[3] (114:e)
Ginikoefficient (2021) 31,4[4] 
HDI (2021) 0,770[5] (78:e)
Valuta Makedonisk denar (MKD)
Tidszon CET (UTC+1)
 -  Sommartid CEST (UTC+2)
Topografi
 -  Högsta punkt Korab, 2 764 m ö.h.
 -  Största sjö Ohridsjön, 349 km²
 -  Längsta flod Vardar, 388 km
Nationaldag 8 september, Republikdagen (Ден на Републиката)
Nationalitetsmärke MK
Landskod MK, MKD, 807
Toppdomän .mk
Landsnummer 389
1 Albanska språket talas aktivt i västra Nordmakedonien. Turkiska, serbiska, romani och arumänska talas i mindre områden.

Nordmakedonien, officiellt Republiken Nordmakedonien, (makedonska: Република Северна Македонија, albanska: Republika e Maqedonisë së Veriut) är en republik i Sydeuropa. Landet ligger på Balkanhalvön och gränsar i väst till Albanien, i norr till Serbien och Kosovo, i öst till Bulgarien och i söder till Grekland. Nordmakedoniens huvudstad heter Skopje. I september 1991 utropade landet sin självständighet från SFR Jugoslavien, vilken erkändes i april 1993.

Länge användes namnet Makedonien (formellt före detta jugoslaviska republiken Makedonien eller Republiken Makedonien[6][7][8]). En tvist med Grekland om rätten till landets namn fick slutligen sin lösning 12 februari 2019, då landet officiellt antog namnet Nordmakedonien.[9][10]

Svårtillgängliga bergskedjor har bildat naturliga geografiska barriärer mot grannländerna. Bergen sträcker sig mellan Nordmakedonien och Grekland i söder; Korabmassivet i nordväst går längs gränsen mot Albanien. En stor del av landet upptas av högland, som reser sig mer än 2 000 meter över havet. Floden Vardar rinner upp i nordväst, flyter först norrut, genomkorsar sedan landets inre i riktning mot sydost och rinner i Grekland ut i Egeiska havet.

Ungefär en fjärdedel av arealen används till jordbruksändamål. De viktigaste grödorna är spannmål, frukt, grönsaker och bomull; djurhållningen koncentreras främst kring får och mjölkkor. Jordbruket täcker hemmamarknadens behov av baslivsmedel, och tack vare landets rika kolförekomster är Nordmakedonien oberoende av energiimport[ifrågasatt uppgift]. Tillverkningsindustrin har drabbats hårt sedan självständighetsförklaringen, delvis på grund av tidigare handelsembargon som Grekland hade infört mot landet. Dessa embargon är dock numera upphävda och kan förändra det ekonomiska läget i framtiden. Av de tidigare jugoslaviska republikerna är Nordmakedonien för närvarande den minst utvecklade, och den låga levnadsstandarden utgör ett stort bekymmer.

  1. ^ Landguiden.se (2011): "Makedonien. Politiskt system." Arkiverad 26 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.Utrikespolitiska institutet. (Länken och sidan kontrollerad 2018-07-30.)
  2. ^ ”North Macedonia”. The World Bank. https://data.worldbank.org/country/north-macedonia. Läst 2 juni 2019. 
  3. ^ [a b c d] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022. 
  4. ^ ”Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey” (på engelska). Eurostat. https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en. Läst 4 december 20322. 
  5. ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  6. ^ [1]
  7. ^ riksdagen.se
  8. ^ ”Europeiska rådet”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180623060522/http://www.consilium.europa.eu/sv/policies/enlargement/former-yugoslav-republic-macedonia/. Läst 20 juni 2018. 
  9. ^ ”Utrikespolitiska institutet/ Nordmakedonien”. Arkiverad från originalet den 27 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190327200505/https://www.ui.se/landguiden/konflikter/makedonien/konflikten-med-grekland/. Läst 27 mars 2019. 
  10. ^ Announcement of the Government of the Republic of North Macedonia for entry into force of the Final Agreement, Constitutional Amendments and Constitutional Law for Implementation of Amendments

Developed by StudentB