Philadelphia

Philadelphia
Stad
Philadelphias stadssiluett (2007).
Philadelphias stadssiluett (2007).
Flagga
Stadsvapen
Land USA USA
Delstat Pennsylvania
County Philadelphia County
Höjdläge 12 m ö.h.
Koordinater 39°57′N 75°10′V / 39.950°N 75.167°V / 39.950; -75.167
Area 349,6 km²
 - land 326,144 km²
 - vatten 19,6 km²
Folkmängd 1 584 064 (2019)
 - tätort 5 325 000
 - storstadsområde 5 838 471
Befolkningstäthet 4 140,1 invånare/km²
Grundad 1682
Datum 27 oktober
Borgmästare Michael Nutter
Geonames 4560349
4560347
Philadelphia Countys läge i delstaten Pennsylvania.
Philadelphia Countys läge i delstaten Pennsylvania.
Philadelphia Countys läge i delstaten Pennsylvania.
Webbplats: http://www.phila.gov

Philadelphia är den största staden i delstaten Pennsylvania, den femte folkrikaste staden i USA, och kärnan i det sjätte största storstadsområdet i landet. Philadelphia, som är beläget i nordöstra USA vid sammanflödet av Delawarefloden och Schuylkillfloden, är det ekonomiska och kulturella centrumet i Delawaredalen. Befolkningen i staden — Pennsylvanias enda konsoliderade stad/county — uppgick till 1 526 006 under år 2010,[1] och beräknas uppgå till 1 553 165 under 2013,[2] enligt United States Census Bureau. De fem countyn i Pennsylvania som ligger närmast Philadelphia har en total befolkning på 4 008 994, medan dess storstadsstatistiska område, som omfattar delar av fyra delstater, är hem för mer än 6 miljoner människor. Populära smeknamn för Philadelphia är Philly och The City of Brotherly Love, av vilka den senare kommer från den bokstavliga betydelsen av stadens namn på grekiska (grekiska: Φιλαδέλφεια ([pʰilaˈdelpʰeːa], nygrekiska: [filaˈðelfia]) "broderlig kärlek", sammansatt från philos (φίλος) "kärleksfull", och adelphos (ἀδελφός) "broder").[3]

År 1682 grundade William Penn staden för att fungera som huvudstad i Pennsylvaniakolonin. På 1750-talet passerade Philadelphia Boston och blev den största staden och mest trafikerade hamnen i Brittiska Amerika, och näst störst i det brittiska imperiet, efter London.[4][5] Under den amerikanska revolutionen spelade Philadelphia en avgörande roll som mötesplats för USA:s grundlagsfäder, som undertecknade självständighetsförklaringen 1776 och konstitutionen 1787. Philadelphia var en av landets huvudstäder under frihetskriget och staden fungerade som den tillfälliga amerikanska huvudstaden, medan Washington, D.C., var under konstruktion. Under 1800-talet blev Philadelphia ett stort industriellt centrum och ett järnvägsnav som växte från ett inflöde av europeiska immigranter. Staden blev den främsta destinationen för afroamerikaner under den stora folkvandringen och översteg två miljoner invånare 1950.

Staden är centrum för den ekonomiska aktiviteten i Pennsylvania, och är platsen för Philadelphia Stock Exchange samt flera Fortune 500-företag. I staden ligger även den prestigefyllda handelsskolan Wharton School, som tillhör University of Pennsylvania. Philadelphia är känd för sin konst och kultur. Cheesesteak och mjuk kringla är symboliska för det Philadelphia köket, som är formad av stadens etniska mix. Staden har mer utomhusskulpturer och väggmålningar än någon annan amerikansk stad[6] och Philadelphias Fairmount Park är den största anlagda stadsparken i världen.[7] Gentrifieringen av Philadelphias förorter fortsätter in på 2000-talet och staden har vänt sin decennielånga trend av befolkningsförlust.

  1. ^ ”American Fact Finder” (på engelska). United States Census Bureau. http://factfinder2.census.gov/faces/nav/jsf/pages/index.xhtml. Läst 4 maj 2012. 
  2. ^ ”Population Estimates” (på engelska). United States Census Bureau. Arkiverad från originalet den 22 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140522161634/http://www.census.gov/popest/data/cities/totals/2013/SUB-EST2013-3.html. Läst 11 juni 2014. 
  3. ^ (på engelska) The popular educator. Oxford, England: Oxford University. 1767. sid. 776. http://books.google.com/books?id=eDECAAAAQAAJ&pg=RA1-PA262#v=onepage&q&f=false. Läst 14 juli 2011 
  4. ^ Lew, Alan A. (2004). ”Chapter 4 – The Mid-Atlantic and Megalopolis” (på engelska). Geography: USA. Northern Arizona University. http://www.geog.nau.edu/courses/alew/gsp220/text/chapters/ch4.html. Läst 27 oktober 2014  Arkiverad 2 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Rappleye, Charles (2010) (på engelska). Robert Morris: Financier of the American Revolution. New York: Simon and Schuster. sid. 13. ISBN 1-4165-7091-8 
  6. ^ ”Gateway to Public Art in Philadelphia” (på engelska). Fairmount Park Art Association. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110810153418/http://www.fpaa.org/about_gateway.html. 
  7. ^ ”Philadelphia profile” (på engelska). http://www.csm.org/philadelphia.php. Läst 17 september 2014. 

Developed by StudentB