Priapos

Priapos väger sitt väldiga organ mot en välfylld penningpung, en symbol för gudens förmåga att bringa lycka och välstånd. Fresken finns i bröderna Vettius hus i Pompeji.[1]

Priapos eller Priapus (latin) var en grekisk gudomlighet som representerade naturens fruktbarhet och därför framställdes med en enorm erigerad penis. Han anses vara son till vinguden Dionysos och kärlekens gudinna Afrodite, eller den ledande gudomen Zeus och Afrodite, de mytologiska källorna spretar.[1] Hans skepnad var lik Pans och hans bild brukade uppställas i trädgårdar. Han var en fruktbarhetsgud, som tillskrevs inflytande på både djurs, växters och människors alstringskraft. Hans ovanligt stora penis var alltid redo, inte bara för reproduktion, utan också för straff. Han hade som mål att tvinga sin vilja på alla dem som han kontrollerade och beskyddade. Hans penis var också symbol för det manliga organet som livets och skapelsens bärare.

Priaposkultens egentliga hemort var Lampsakos samt de övriga städerna utmed Hellesponten och Propontis, bland vilka en till och med bar namnet Priapos. En bild (skulptur) av Priapos brukade ställas upp i trädgårdarna, för vilka den gällde som skyddsgud (custos hortorum) och där den även tjänade till att skrämma bort fåglar och frukttjuvar. Dessutom tillskrev man den förmåga att använda det onda ögat.

  1. ^ [a b] Ingemark, Dominic (2007). Kärlek & erotik i antikens Rom. 978-91-85507-26-9,s 29 

Developed by StudentB