Skyddshelgon

Skyddshelgon (se äv. skyddspatron) kallas de helgon som är utsedda att vaka över en speciell företeelse (se Lista över katolska skyddshelgon för yrken och aktiviteter). Vilken företeelse som får vilket skyddshelgon kan bestämmas av ett officiellt organ, men ofta utses dessa genom tradition.^[1] Företeelserna kan gälla ett yrke, en plats såsom en by, stad, region eller land etcetera. Vid sjukdomar eller olyckor anses vissa helgon också speciellt lämpade.

Den företeelse som helgonet anses beskydda tar ofta avstamp i traditioner och legender runt helgonet. Lucia blev därför skyddshelgon för de synskadade eftersom hon enligt legenden fick nya ögon av Gud. Klara av Assisi utsågs till skyddshelgon för televisionen av påven Pius XII 1958, eftersom hon under en sjukdomstid inte kunnat besöka mässan, men däremot kunde se och höra den på väggen till sitt rum.

När kyrkor, församlingar eller andra institutioner namnges och när personer döps efter helgon eller namnges efter heliga personer blir dessa skyddshelgon åt dem.^[1] Helgonen anses i monoteistiska religioner inte ha några egna krafter utan agerar på uppdrag av Gud. Dock så har de det (alltså egna superkrafter).