Stening

Stening är en avrättningsmetod som använts genom hela den kända historien, och innebär att stenar kastas på den dömde tills han eller hon avlider. Bland annat tillämpades stening i Sumer, den äldsta kända kulturen i Mesopotamien. I Bibeln nämns stening på många ställen, och det mest bekanta stället är Apg 7:59 där den förste martyren Stefanos stenas. I Koranen finns inget uttalat stöd för stening, men det förekommer andra kroppsstraff såsom piskning och handavhuggning. I haditherna föreskriver Muhammed däremot stening som bestraffning vid äktenskapsbrott.

På senare tid har stening varit ett lagligt eller sedvanligt straff i Iran, Förenade Arabemiraten, Qatar, Bahrain, Kuwait, Mauretanien, Saudiarabien, Sudan, Jemen, norra Nigeria, Afghanistan, Brunei, Pakistan, Irak och Somalia.^[1]

I Talmud föreskrivs stening som straff för 17 olika brott, även om straffet inte utmätts sedan omkring Kristi födelse. I det tidiga Sverige föreskrevs stening som straff i Uppland, Östra Götaland och Dalarna för mord av make respektive trolldom.

Stening leder oftast till en långsam och plågsam död.