Primära satsdelar i svensk satslösning |
---|
Relaterade artiklar |
Subjekt är ett nominalt satsled som tillsammans med predikatet utgör kärnan i en sats.[1] Svenskan och andra germanska språk har subjektstvång, vilket innebär att satser i regel måste uttrycka ett subjekt, men det finns många undantag.[2]
I många språk kan pronominella subjektet ofta utelämnas (så kallade pro-drop-språk). Detta kan bero på att språket böjer verbet i person, vilket innebär att information om subjektet finns inbakad i verbet. Agentlösa verb, till exempel väderverb som regna och snöa, uttrycks också utan subjekt på många språk, medan svenskan sätter in ett betydelsetomt det för att möta subjektstvånget. Den spanska satsen "Llueve" saknar subjekt och översätts till svenska som "Det regnar", och italienska "Vedi questo tronco? Andrebbe bene da bruciare. È completamente secco." översätts direkt: "Ser (du) denna stock? Vore bra till bålet. Är helt torr."
Subjekt förväxlas ibland med den semantiska rollen agent, det vill säga den eller det som utför verbhandlingen i en sats. Förväxlingen är vilseledande eftersom även passiva och agentlösa verb kan ta subjekt, och subjekt behöver inte syfta på entiteter (eller ha någon syftning alls). I exempelvis "Jag heter Elsa" är jag subjekt, trots att heta inte är en handling som kan utföras, och i "Staden attackerades av fienden" är staden subjekt trots att fienden är agent.