Supermakt

USA och Sovjetunionen var under kalla kriget två supermakter. Här ses Ronald Reagan och Michail Gorbatjov 1985.

Supermakt är en stat med möjligheten att påverka världshändelser och manifestera sin makt i stor skala. I moderna termer kan detta syfta på en stat med stark ekonomi, stor befolkning, militär övermakt med starkt flygvapen och en stark flotta, satellitövervakningssystem och stor arsenal av massförstörelsevapen. Supermakter har historiskt ofta haft kolonier eller satellitstater. Ett ord med snarlik betydelse är världsmakt.

Ordet supermakt syftar på att staten är mycket större än en stormakt, till exempel så når inte övriga länders gemensamma vapenarsenal, inklusive stormakters, tillsammans upp till supermaktens försvarsresurser. Termen supermakt uppstod som en neologism (nyord) 1922. Precis som med ordet stormakt, kan det ofta diskuteras vilka länder som kan passa in i begreppet. Före andra världskriget räknades oftast Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Sovjetunionen, USA och Storbritannien som supermakter.

1945 utnämndes andra världskrigets segrande stater – Kina, Frankrike, Storbritannien, Sovjetunionen och USA – till supermakter med permanent säte och vetorätt i FN:s säkerhetsråd. Genom ekonomiska påfrestningar, förlust av kolonier och inbördeskrig kunde inte alla dessa stater behålla sin dominans. Vid slutskedet av Kalla kriget fanns bara två supermakter kvar: USA och Sovjetunionen. I och med Sovjetunionens kollaps 1991 och den underminerade maktbalansen blev USA den enda kvarvarande supermakten (ibland kallad hypermakt).

Även om termen supermakt är ett modernt uttryck har världen i retrospekt satt denna stämpel på historiska militärmakter såsom Romerska riket och Kina, under imperialismen.


Developed by StudentB