Back Швециа Abkhazian Swèdia ACE Шуецие ADY Swede Afrikaans Schweden ALS ስዊድን Amharic Sweden AMI Suecia AN Swēoland ANG Siwiden ANN

Sverige

Den här artikeln handlar om landet. För andra betydelser, se Sverige (olika betydelser).
Konungariket Sverige
Flagga Statsvapen
Valspråk: För Sverige – I tiden[a]
Nationalsång: Du gamla, du fria[b]

Kunglig hymn: Kungssången
läge
Ortografisk karta över Sverige
Huvudstad
(även största stad) 		Stockholm
Officiellt språk Svenska[c]
Erkända nationella språk Finska
Meänkieli
Samiska
Romani
Jiddisch
Svenskt teckenspråk
Demonym Svensk (maskulinform)
Svenska (femininform)
Statsskick Enhetsstatlig parlamentarisk konstitutionell monarki
 -  Monark Carl XVI Gustaf
 -  Riksdagens talman Andreas Norlén
 -  Statsminister Ulf Kristersson
Nationalförsamling Riksdagen
Yta
 -  Totalt 447 425,16 km²[8] (56:e)
 -  Vatten (%) 8,97[8]
Demografi
 -  september 2024 års uppskattning 10 582 576[9] (88:e)
 -  Befolkningstäthet 23,7 inv./km² (158:e)
BNP (PPP) 2023 års beräkning
 -  Totalt ▲ 712 miljarder USD[10] (40:e)
 -  Per capita ▲ 65 842 USD[10] (18:e)
BNP (nominell) 2023 års beräkning
 -  Totalt ▼ 599 miljarder USD[10] (25:e)
 -  Per capita ▲ 55 395 USD[10] (14:e)
Ginikoefficient (2021) ▼ 26,8[11] 
HDI (2018) ▲ 0,947[12] (hög) (7:e)
Valuta Svensk krona (SEK)
Tidszon CET (UTC+1)
 -  Sommartid CEST (UTC+2)
Topografi
 -  Högsta punkt Kebnekaises nordtopp[13], 2096,8 m ö.h.
 -  Största sjö Vänern, 5 648 km²
 -  Längsta flod Klarälven–Göta älv, 720 km
Antipod 63°S 164°V / 63°S 164°V / -63; -164
Datumformat ÅÅÅÅ-MM-DD
Kör på Höger sida[d]
Nationaldag 6 juni (nationaldagen)
Nationalitetsmärke S
Landskod SE[15], SWE[15], 752[15]
Toppdomän .se
Landsnummer +46[16]

Sverige ([sværjɛ] ( lyssna)), formellt Konungariket Sverige ([ˈkôːnɵŋaˌriːkɛt ˈsvæ̌rjɛ] ( lyssna)), är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa. Sverige har landgräns i väst med Norge, i nordost med Finland samt angränsande territorialvatten till Norge i västsydväst, Danmark i sydväst och Finland i öst. Landet har kuster mot Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav, Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak.

Sverige hade den 31 december 2023 enligt Statistiska centralbyrån (SCB) en befolkning på 10 582 576[9] och är, med en area (inklusive sjöar) på 447 425 km²,[8] det geografiskt femte största landet i Europa.

Sveriges huvudstad är Stockholm, landets största stad med 1,4 miljoner invånare. Därutöver finns ytterligare två storstäder enligt SCB:s definition om kommun och tätort med fler än 200 000 invånare: Göteborg och Malmö. Omkring 87 procent av befolkningen, en ökande andel, lever i tätorter med minst 200 invånare (år 2016)[17]. Med OECD-definitionen[18] – utgående från minst 50 000 invånare – bor 41 procent av svenskarna i urbana system. Sverige är därmed ett utpräglat landsbygdsland, med låg befolkningstäthet om 22 invånare per km² och med högre täthet i södra landshalvan.

Sverige är en konstitutionell monarki med parlamentarisk demokrati och utvecklad ekonomi. Landet är medlem i Förenta nationerna sedan november 1946[19] och Europeiska unionen sedan den 1 januari 1995[20], samt även Schengenområdet sedan 2001. Sedan år 2024 är Sverige medlem i Nato.

Sverige eller traditionellt Svea rike från fornnordiskans svíar, i sig troligen från nordiskans Svitjod,[21] tidigast dokumenterat som Swēorice i det anglosaxiska Beowulfkvädet cirka år 1000,[22] avsåg ursprungligen ett rike av svear, en folkstam i sin tur tidigast dokumenterad av den romerske historikern Tacitus år 98 e.Kr. Namnet ”Sweden” härrör från Svitjod. Swēoland ("Svea land") och Swēorīċe ("Svea rike") var också benämningar i fornengelskan på ett mer eller mindre sammanhållet område som svearna styrde över.

En av de första svenska kungar som man vet något bestämt om är Erik Segersäll, som var kung mellan omkring år 970 och 995. Erik Segersäll efterträddes av sin son Olof Skötkonung. Riket, bestående av både svear och götar, kristnades under den tidiga medeltiden. Sverige ingick i den nordiska Kalmarunionen mellan 1397 och 1523. Under 1600-talets svenska stormaktstid expanderade landet militärt, med bl.a. erövringar i nuvarande norra Tyskland. Sverige förlorade dock större delen av områdena utanför skandinaviska halvön under 1700- och 1800-talen. Den östra rikshalvan, sedermera Finland, som hade varit en del av det svenska riket sedan 1100-talet, förlorades till Kejsardömet Ryssland år 1809. Det senaste kriget som Sverige var direkt inblandat i var Napoleonkrigen 1814, när Sverige förlänades Norge från Danmark och gick in i Svensk-norska unionen, en personalunion som varade till 1905.

Under 1900-talet präglades Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik av militär alliansfrihet syftande till neutralitet i krig. Neutralitetsdoktrinen övergavs 1995 i samband med Sveriges inträde i EU.[23] Trots den militära alliansfriheten medverkade Sveriges försvarsmakt i utländska militära operationer genom Natosamarbetet Partnerskap för fred[24][25] och EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Den militärt alliansfria doktrinen övergavs i samband med att regeringen, med brett stöd i riksdagen, i maj 2022 beslutade att lämna in en ansökan om Natomedlemskap[26] och den 7 mars 2024 blev Sverige Natomedlem.

Svensk kultur utmärker sig i internationella värderingsmätningar med sin individualism, humanism och sekularism samt med ett stort förtroende för stat, politik och myndigheter bland medborgarna.

Svensk ekonomisk politik har sedan mitten av 1900-talet utmärkt sig internationellt för en högbeskattande offentlig resursfördelning av svenska folkets resurser, både inrikes och utrikes, och för blandekonomi (blandning av socialism och marknadsekonomi). Samförstånd råder mellan arbetsmarknadens parter, känt som den svenska modellen.

Landet rankas fyra i världen i tidningen The Economists demokratiindex (2021)[27] och plats 7 i Förenta nationernas ”Human Development Index” (2021-22).[28] Landet är en av Förenta nationernas största bidragsgivare och ett av få länder som uppfyller deras biståndsmål om över 0,7 procent av BNI.[29]

  1. ^ ”Kung Carl den sextonde Gustaf”. Kungliga Hovstaterna. https://www.kungahuset.se/ovrigt/lattlast/motkungafamiljen/kungcarldensextondegustaf.4.1a2467a10ad032dc26800011291.html. Läst 21 mars 2020. 
  2. ^ ”Svenska regenters valspråk”. Kungliga Hovstaterna. Arkiverad från originalet den 2 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190702142603/https://www.kungahuset.se/monarkinhovstaterna/monarkinisverige/svenskaregentersvalsprak.4.7c4768101a4e8883780001192.html. Läst 21 mars 2020. 
  3. ^ Håkansson, Joel (2012). ”För Sverige i tiden? En studie om den svenska monarkins relation till samhället och sekulariseringsprocessen mellan 1858 och 2012” ( PDF). Linnéuniversitetet. sid. 57. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:615932/FULLTEXT01.pdf. Läst 9 februari 2020. 
  4. ^ ”Nationalsången”. Kungliga Hovstaterna. Arkiverad från originalet den 7 november 2020. https://web.archive.org/web/20201107231606/https://www.kungahuset.se/monarkinhovstaterna/kungligasymboler/musik/nationalsangen/historik.4.19fe5e61065eb9aeea800029042.html. Läst 9 februari 2020. 
  5. ^ ”Språklag (2009:600)”. Riksdagen. Arkiverad från originalet den 10 november 2014. https://web.archive.org/web/20141110205547/http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Spraklag-2009600_sfs-2009-600/. Läst 21 mars 2020. 
  6. ^ Landes, David (1 juli 2009). ”Swedish becomes official 'main language'” (på engelska). The Local. Arkiverad från originalet den 10 december 2013. https://web.archive.org/web/20131210004646/http://www.thelocal.se/20090701/20404. Läst 21 mars 2020. 
  7. ^ ”Är svenskan också officiellt språk i Sverige?”. Språkrådet. 1 februari 2008. Arkiverad från originalet den 6 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140206102022/http://www.sprakradet.se/servlet/GetDoc?meta_id=2119. Läst 21 mars 2020. 
  8. ^ [a b c] ”Land- och vattenarealer (exklusive havsvatten)”. statistikdatabasen.scb.se. SCB. 1 januari 2021. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0802/Areal2012N/. Läst 5 mars 2021. 
  9. ^ [a b] ”Befolkningsstatistik”. scb.se. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/BE0101. Läst 16 november 2024. 
  10. ^ [a b c d] ”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 16 april 2023. 
  11. ^ ”Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey” (på engelska). Eurostat. https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en. Läst 4 december 20322. 
  12. ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  13. ^ ”Detta är Kebnekaise”. kebnekaise.se. https://kebnekaise.se/detta-ar-kebnekaise/. Läst 21 mars 2020. 
  14. ^ Nationalencyklopedin band 9, Högertrafikomröstningen, Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs 1992, ISBN 91-7024-620-3.
  15. ^ [a b c] Codes for the representation of names of countries and their subdivisions—Part 1: Country codes, Internationella standardiseringsorganisationen, läs online.[källa från Wikidata]
  16. ^ https://www.eniro.se/landsnummer
  17. ^ ”Befolkningen i tätort ökade med 120 000”. SCB. 5 april 2017. Arkiverad från originalet den 8 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180308041638/https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/tatorter-arealer-befolkning/pong/statistiknyhet/befolkning-i-tatort/. Läst 8 mars 2018. 
  18. ^ Redefining urban areas in OECD countries
  19. ^ ”FN:s medlemsländer”. Svenska FN-förbundet. https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/fn-som-organisation/medlemslander/. Läst 30 april 2019. 
  20. ^ Smith, John (3 maj 2016). ”Sverige i EU”. Sverige - European Commission. https://ec.europa.eu/sweden/about-us/eu-presence_sv. Läst 30 april 2019. 
  21. ^ Hellquist, Elof (17 november 1922). ”917 (Svensk etymologisk ordbok)”. runeberg.org. https://runeberg.org/svetym/1005.html. Läst 8 oktober 2020. 
  22. ^ Första delen, vers 2380
  23. ^ Knutson, Mats (22 april 2022). ”Analys: En epok går i graven vid svenskt Nato-medlemskap”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/en-epok-gar-i-graven-vid-svenskt-nato-medlemskap. Läst 17 januari 2023. 
  24. ^ ”Nato och Partnerskap för fred”. regeringen.se. Regeringskansliet. Arkiverad från originalet den 23 juli 2014. https://archive.is/20140723083421/http://www.regeringen.se/sb/d/10821/a/109012. 
  25. ^ Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap Militär alliansfrihet (läst 2010-10-04)
  26. ^ ”Sverige ansöker om Nato-medlemskap”. www.europaportalen.se. Euopaportalen. 16 maj 2022. https://www.europaportalen.se/2022/05/sverige-ansoker-om-nato-medlemskap. Läst 17 januari 2023. 
  27. ^ ”A new low for global democracy”. The Economist. 9 februari 2022. ISSN 0013-0613. https://www.economist.com/graphic-detail/2022/02/09/a-new-low-for-global-democracy. Läst 17 januari 2023. 
  28. ^ ”Latest Human Development Index Ranking | Human Development Reports”. hdr.undp.org. Arkiverad från originalet den 10 december 2021. https://web.archive.org/web/20211210012521/http://hdr.undp.org/en/content/latest-human-development-index-ranking. Läst 29 december 2021. 
  29. ^ Om Sverige och FN Arkiverad 1 juli 2016 hämtat från the Wayback Machine. regeringen.se


Referensfel: <ref>-taggar finns för en grupp vid namn "not", men ingen motsvarande <references group="not"/>-tagg hittades

Developed by StudentB