Sveriges historia | |
Denna artikel ingår i en artikelserie | |
Tidsaxel | |
---|---|
Förhistorien (c:a 12 000 f.Kr.–1050 e.Kr.) | |
Äldre medeltiden (1050–1250) | |
Folkungatiden (1250–1389) | |
Kalmarunionen (1397–1520) | |
Äldre vasatiden (1521–1611) | |
Stormaktstiden (1611–1721) | |
Frihetstiden (1719–1772) | |
Gustavianska tiden (1772–1809) | |
Ny konstitution och union (1809–1866) | |
Industrialiseringen (1866–1905) | |
1900-talets början (1905–1914) | |
Första världskriget (1914–1918) | |
Mellankrigstiden (1918–1939) | |
Depressionen (1929–1939) | |
Andra världskriget (1939–1945) | |
Efterkrigstiden (1945–1967) | |
Slutet av kalla kriget (1968–1991) | |
Nutiden (1991–) | |
Ämnen | |
Regenter • Statsministrar | |
Krig • Freder | |
Militärhistoria • Ekonomisk historia • Vetenskapshistoria |
Sveriges historia inleddes då det landområde som nu utgör Sverige befolkades efter senaste istiden. Det område som i dag utgör södra Sverige var sannolikt bebott i de perioder under senaste istiden när landisen inte täckte hela området. Historiska kronologier inleds dock vanligen med bosättningen av Skandinavien när isen drog sig tillbaka för gott, vilket tog sin början för omkring 13 000 år sedan. Landet bosattes först söderifrån via vad som i dag är Danmark, och för 10 000 år sedan norr ifrån. Inflyttning skedde sedan från flera väderstreck, och hela dagens Sverige var befolkat några tusental år senare. En stor förändring inträffade när den jordbrukande trattbägarkulturen inflyttade med början för cirka 6 200 år sedan, liksom med bronsålderns och järnålderns inträde.
Namnen Svearike (Swēorice) och svitjod ("sveafolket") förekommer första gången i det anglosaxiska Beowulfkvädet (i en handskrift bevarad från 1000-talet)[1], och förmodas ursprungligen ha använts som benämning på en statsbildning av okänd storlek med centrum i Gamla Uppsala, styrd av svear (folkgrupp troligen första gången omnämnd i skrift av den romerske historikern Tacitus år 98 e.Kr. som "svioner").