Sveriges monarki

Den här artikeln handlar om den svenska monarkins institutionella roll. För den nuvarande kungafamiljen, se Svenska kungafamiljen. För den ätt som nuvarande kungafamilj tillhör, se Bernadotte. För en lista över ämbetsinnehavare, se Lista över Sveriges regenter.

Sveriges konung
Stora riksvapnet
Nuvarande Carl XVI Gustaf sedan 15 september 1973
Kungliga Hovstaterna
Titel	Sveriges konung
Residens	Stockholms slott Drottningholms slott
Säte	Stockholm
Utses av	Ärftligt ämbete enligt successionsordningen
Mandatperiod	Livstid
Förste innehavare	Erik Segersäll (historiskt belagd)
Inrättat	Omtvistat Ärftligt från 1544
Efterträdare	Kronprinsessan Victoria Tronföljare
Ställföreträdare	Riksföreståndaren
Webbplats	www.kungahuset.se

Sverige är en konstitutionell monarki med en kung eller regerande drottning som landets statschef. Sedan Västerås arvförening år 1544 är Sverige en arvmonarki. Tronföljden regleras i successionsordningen, som är en av Sveriges grundlagar. Nuvarande successionsordning antogs 1810 och innebar ursprungligen att tronen skulle ärvas av manliga ättlingar till den utvalde kronprinsen, sedermera kung Karl XIV Johan. I successionsordningens gällande lydelse sedan 1980 ärvs tronen av såväl manliga som kvinnliga ättlingar till Carl XVI Gustaf.^[1] Äldre syskon och deras ättlingar har företräde framför yngre syskon och deras ättlingar.

Under nuvarande regeringsform är statschefsämbetet av ceremoniell och representativ art. Den verkställande makten i Sverige tillkommer regeringen och Sveriges statschef har sedan den 1 januari 1975 inga befogenheter vad beträffar riksstyrelsen. Innehavaren av Sveriges tron har två roller; Sveriges statschef och överhuvud för det kungliga huset. Organisationen som biträder statschefen heter Kungliga Hovstaterna, med dess chef riksmarskalken.