Sveriges riksdag | |
Typ | |
---|---|
Utformning | Enkammarsystem |
Ledning | |
Talman | Andreas Norlén (M) sedan 24 september 2018 |
Förste vice talman | Kenneth G. Forslund (S) sedan 26 september 2022 |
Andre vice talman | Julia Kronlid (SD) sedan 26 september 2022 |
Tredje vice talman | Kerstin Lundgren (C) sedan 24 september 2018 |
Ålders- president | Tomas Eneroth (S) sedan 18 oktober 2022 |
Struktur | |
Antal platser | 349 |
Politiska grupper | Regering (103)
Stödparti (73)
Opposition (173)
|
Val | |
Valsystem | Proportionellt valsystem |
Senaste valet | 11 september 2022 |
Nästa val | 13 september 2026 |
Mötesplats | |
Riksdagens plenisal | |
Riksdagshuset | |
Webbplats | |
Sveriges riksdag |
Sveriges riksdag, eller riksdagen, är Sveriges lagstiftande församling och enligt regeringsformen ”folkets främsta företrädare”.[1] Riksdagen består av en enda kammare med 349 ledamöter, som väljs genom allmänna och direkta val vart fjärde år.[2]
Riksdagen ansvarar för att stifta lagar, besluta om skatt till staten och bestämma hur statens medel ska användas.[1] Riksdagen utövar även parlamentarisk kontrollmakt över regeringen,[3] med möjligheten att avsätta den genom en misstroendeförklaring.[4] En ny statsminister kan inte tillträda utan att först ha godkänts av riksdagen. I enlighet med principen om negativ parlamentarism är statsministern och övriga regeringen tolererad av riksdagen så länge inte mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar emot den.[5]
Riksdagen leds av en talman, som sedan den 24 september 2018 är Andreas Norlén (M). Ledamöterna är organiserade i olika partigrupper efter politiskt parti. De utses genom direkta val; det senaste ägde rum den 11 september 2022 och nästa ordinarie val är planerat till den 13 september 2026. Riksdagen har sitt säte i Riksdagshuset i Stockholm.