Syra-baspar

Ett syra-baspar är i Brønsted-Lowrys teori för syra-basreaktioner en syra och en bas som omvandlas till varandra genom att vinna eller förlora en proton. Syran, HA, kallas basens korresponderande syra, och basen, A, kallas syrans korresponderande bas.

[1]

Det gemensamma namnet för syror och baser är protolyter. En syra kan bara avge en proton om det finns en bas som kan ta upp den. [2] I t.ex. ättiksyrans protolys avges en proton och det blidas en acetatjon (etanoatjon):

Samtidigt sker en reaktion åt vänster där acetatjonen upptar en proton och därmed verkar som en bas. I reaktionen bildas ättiksyra. Eftersom ättiksyra och acetatjon alltid förekommer tillsammans när ättiksyran protolyseras kallas dessa för ett syra-baspar, d.v.s . [3]

Ett annat exempel på syra-baspar är och som fås när ammoniak reagerar med vatten:

.

Den relativt svaga basen ammoniak tar upp en proton och bildar en ammoniumjon som är den korresponderade syran. Eftersom vatten ger ifrån sig en proton verkar den som syra och den korresponderande basen blir en hydroxidjon. [2]

  1. ^ Hägg, Gunnar (1978). Allmän och oorganisk kemi (Sjunde upplagan). Stockholm: Almqvist & Wiksell. sid. 301. ISBN 91-20-06123-4 
  2. ^ [a b] Andersson, Stig; Sonesson, Artur; Svahn, Ola & Tullberg, Aina (1 april 2007). Gymnasiekemi A (Tredje upplagan). Stockholm: Liber AB. sid. 173-174. ISBN 978-91-47-01-875-8 
  3. ^ Ehinger, Magnus (2017). Kemi 2 (Andra upplagan). Lund: NA Förlag AB. sid. 68, 70-71, 76-77, 79. ISBN 978-91-88229-04-5 

Developed by StudentB