Trumma

För andra betydelser, se Trumma (olika betydelser).

En trumma är ett slaginstrument i musikinstrumentgruppen slagverk, med ett eller två membran^[1] som spänts över en cylinder eller på annat sätt cirkulärt format ihåligt föremål av material som trä, lera och metall. För de allra flesta trummor används trumskinn gjorda av plast eller andra konstgjorda material, undantag är congas och andra mer traditionella trummor där djurskinn fortfarande används.

Dessa anslås med trumstockar (trumpinnar), klubbor, vispar, händerna eller via fotpedal för att få fram ett ljud. Olika ljud bildas genom att trumskinnet är fastsatt på föremålet på olika sätt, såsom att det spänns med stämskruvar, eller att skinnet spikats eller limmats på. En person som spelar på trummor kallas för trumslagare, trummis eller batterist.^[2] Det gäller speciellt en person som spelar trumset eller en trumma i parad, men inte personer som spelar handtrummor och friktionstrummor såsom congas eller cuíca. Den bredare termen slagverkare täcker dock in musiker med alla typer av trummor och slagverk.

Trummor har länge använts i kulturer över hela världen.^[3] I kulturer har de ofta en magisk betydelse, och används i olika ritualer och som instrument vid danser inom dessa.^[2] Det är världens äldsta och mest förekommande musikinstrument, och den grundläggande formen har varit densamma i tusentals år.^[4] De flesta trummor anses vara ostämda, även om många moderna musiker börjar stämma sina instrument efter musiken. Terry Bozzio har konstruerat ett set med diatoniskt och kromatiskt stämda trummor. Några trumsorter, såsom timpani, är alltid stämda till en viss nivå. Ofta används flera trummor samtidigt för att bilda ett trumset.^[5]