Back Еиду Америкатәи Аштатқәа Abkhazian Amirika Syarikat ACE Америкэ Штат Зэхэтхэр ADY Verenigde State van Amerika Afrikaans USA ALS የተባበሩት ግዛቶች Amharic Amilika AMI Estaus Unius AN Geanedan Ricu America ANG अमेरिका ANP

USA

 Den här artikeln eller avsnittet kan behöva språkvård eller korrekturläsning. (2022-04)
Motivering: Delvis knepig grammatik/ översättning?
Hjälp gärna Wikipedia med att förbättra språket i texten eller diskutera saken på diskussionssidan.
Den här artikeln handlar om Amerikas förenta stater. För andra betydelser, se Usa.
Amerikas förenta stater
United States of America
Flagga Statsvapen
Valspråk: 
1776–1956 : latin: E Pluribus Unum (Av många, en)
1956– : engelska: In God We Trust (Vi förtröstar på Gud)
Nationalsång: The Star-Spangled Banner
läge
HuvudstadWashington, D.C.
Största stad New York (ca. 8,4 milj inv.)[1]
Officiellt språk Inget på federal nivå[2][a]
Nationellt språk: engelska (de facto) [b]
Demonym Amerikan[3]
Statsskick Förbundsrepublik
 -  President Joe Biden (D)
 -  Vicepresident Kamala Harris (D)
 -  Talman Mike Johnson (R)
Nationalförsamling Kongressen
 -  Överhus Senaten
 -  Underhus Representantshuset
Självständighet från Storbritannien 
 -  Deklarerad 4 juli 1776 (självständighetsförklaring) 
 -  Erkänd 3 september 1783 (Paristraktatet) 
Yta
 -  Totalt 9 826 675 km²[4][c] (3:e/4:e)
 -  Vatten (%) 6,76 %
Demografi
 -  2015 års uppskattning 322 025 998[6][d] (3:e)
 -  2010[e] års folkräkning 308 745 538[5] 
 -  Befolkningstäthet 32,8 inv./km² (141:a)
BNP (PPP) 2023 års beräkning
 -  Totalt ▲ 26,85 biljoner USD[7] (2:a)
 -  Per capita ▲ 80 034 USD[7] (7:e)
BNP (nominell) 2023 års beräkning
 -  Totalt ▲ 26,85 biljoner USD[7] (1:a)
 -  Per capita ▲ 80 035 USD[7] (8:e)
Ginikoefficient (2011) 47,7[8] (39:e (2009))
HDI (2021) ▲ 0,921[9] (21:a)
Valuta Amerikansk dollar ($) (USD)
Tidszon UTC –5 till UTC –10
Topografi
 -  Högsta punkt Denali, 6 198 m ö.h.
 -  Största sjö Övre sjön, 82 400 km²
 -  Längsta flod Missourifloden, 4 130 km
Kör på Höger
Nationaldag 4 juli (USA:s självständighetsdag)
Nationalitetsmärke USA
Landskod US[10], USA[10], 840[10]
Toppdomän .us, .gov, .mil, .edu
Landsnummer 1 [11]

Amerikas förenta stater (engelska: United States of America), eller i förkortad form Förenta staterna (engelska: United States),[3] på svenska vanligen kallat för USA eller Amerika[12], är en federal republik[13][14] som består av 50 delstater, ett federalt distrikt och ett flertal olika självstyrande områden.[15] De fyrtioåtta angränsande delstaterna och det federala distriktet, Washington, D.C., ligger i Nordamerika mellan Kanada och Mexiko. Dessa delstater har kustlinjer mot Atlanten och Stilla havet. Delstaten Alaska ligger i den nordvästra delen av den nordamerikanska kontinenten och delstaten Hawaii är en ögrupp i centrala Stilla havet. Landet har även fem befolkade och nio obefolkade territorier i Stilla havet och Västindien. Med 9,83 miljoner km² och över 331,9 miljoner invånare är USA det tredje största landet i både total yta och befolkning. USA är också en av världens mest etniskt blandade och mångkulturella nationer på grund av storskalig invandring från många länder.[16] Geografin och klimatet i USA är mycket varierande, och landet hyser en stor mängd inhemska vilda djur.

Paleoamerikaner migrerade från Asien till det som nu är det amerikanska fastlandet för cirka 15 000 år sedan.[17] Den europeiska koloniseringen påbörjades under 1500-talet, och en del av området som senare kom att utgöra USA var till en början tretton brittiska kolonier längs Atlantkusten. Tvister mellan Storbritannien och dessa kolonier ledde till den amerikanska revolutionen. Den 4 juli 1776 utfärdade delegater från de 13 kolonierna enhälligt självständighetsförklaringen. Det påföljande kriget avslutades 1783 i samband med erkännandet av USA:s självständighet från Kungariket Storbritannien, och var det första framgångsrika självständighetskriget mot ett europeiskt kolonialimperium.[18][19] Den nuvarande konstitutionen antogs den 17 september 1787. De första tio författningstilläggen, kollektivt kallade Bill of Rights, ratificerades 1791 och garanterar många grundläggande medborgerliga fri- och rättigheter.

Driven genom doktrinen manifest destiny inledde USA en kraftig expansion över Nordamerika under hela 1800-talet.[20] Detta involverade förskjutning av indianstammar, förvärvning av nya territorier och gradvis erkännande av nya delstater.[20] Amerikanska inbördeskriget avslutade legalt slaveri i landet.[21] I slutet av 1800-talet utvidgades USA till Stilla havet,[22] och dess ekonomi blev världens största.[23] Spansk-amerikanska kriget och första världskriget bekräftade landets status som en global militärmakt. USA fick efter andra världskriget ställningen som en global supermakt, det första landet med kärnvapen och en permanent medlem av FN:s säkerhetsråd. Slutet på det kalla kriget och Sovjetunionens upplösning efterlämnade USA som världens enda supermakt.

USA är ett industriland och har världens största nationella ekonomi, med en uppskattad BNP år 2013 på $16,7 biljoner – 27 procent av den globala nominella bruttonationalprodukten och 19 procent av världens BNP vid köpkraftsparitet.[24][25] Ekonomin gynnas av stora naturresurser och landet har världens högsta produktivitet,[26] där BNP per capita var världens sjätte högsta år 2010.[24] Medan den amerikanska ekonomin anses postindustriell, fortsätter landet att vara en av världens största tillverkare.[27] USA har den högsta genomsnittliga och näst högsta medianhushållsinkomsten i OECD och den högsta genomsnittslönen,[28][29] samtidigt som landet kommer på fjärde plats bland de OECD-länder som har den mest ojämlika inkomstfördelningen,[30][31] där 12,7 % av befolkningen lever i fattigdom.[32] Landet står för 39 % av de globala militära utgifterna[33] och är världens främsta ekonomiska och militära makt, är en framstående politisk och kulturell kraft, och en ledare inom vetenskaplig forskning och teknisk innovation.[34][35]

Landet står dock inför stora ekonomiska problem, då statsskulden och budgetunderskottet under lång tid ökat. Budgetunderskottet förväntas växa till nya nivåer, till följd av att myndigheterna har finansierat ett antal skattesänkningar under 2017.[36] Samtidigt har skattesänkningarna haft positiva effekter för landets ekonomiska tillväxt och BNP[37][38] och bekämpandet av arbetslöshet som i slutet av 2018 var på sin lägsta nivå sedan 1969.[39]

  1. ^ https://www.bloomberg.com/news/articles/2019-04-18/new-york-city-s-population-is-shrinking-demographic-trends
  2. ^ Feder, Jody (25 januari 2007). ”English as the Official Language of the United States – Legal Background and Analysis of Legislation in the 110th Congress” (på engelska) (PDF). Ilw.com (Congressional Research Service). http://www.ilw.com/immigrationdaily/news/2007,0515-crs.pdf. Läst 19 juni 2007. 
  3. ^ [a b] (PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 74. http://www.regeringen.se/informationsmaterial/2013/07/utrikes-namnbok/ 
  4. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet WF
  5. ^ ”U.S. Census Bureau Announces 2010 Census Population Counts -- Apportionment Counts Delivered to President” (på engelska). United States Census 2010. Arkiverad från originalet den 24 december 2010. https://web.archive.org/web/20101224044247/http://2010.census.gov/news/releases/operations/cb10-cn93.html. Läst 18 november 2016. 
  6. ^ ”U.S. and World Population Clock”. U.S. Census Bureau. http://www.census.gov/popclock/. Läst 11 augusti 2015. 
  7. ^ [a b c d] ”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 16 april 2023. 
  8. ^ ”Income, Poverty and Health Insurance Coverage in the United States: 2011” (på engelska). Newsroom. United States Census Bureau. 12 september 2012. http://www.census.gov/newsroom/releases/archives/income_wealth/cb12-172.html. Läst 23 januari 2013. 
  9. ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  10. ^ [a b c] Codes for the representation of names of countries and their subdivisions—Part 1: Country codes, Internationella standardiseringsorganisationen, läs online, läst: 15 september 2018.[källa från Wikidata]
  11. ^ https://www.eniro.se/landsnummer
  12. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet neamerika
  13. ^ (på engelska) The New York Times Guide to Essential Knowledge, Second Edition: A Desk Reference for the Curious Mind. St. Martin's Press. 2007. sid. 632. ISBN 978-0-312-37659-8 
  14. ^ Onuf, Peter S. (1983) (på engelska). The Origins of the Federal Republic: Jurisdictional Controversies in the United States, 1775–1787. Philadelphia: University of Pennsylvania Press. ISBN 978-0-8122-1167-2 
  15. ^ U.S. State Department, Common Core Document to U.N. Committee on Human Rights, December 30, 2011, Item 22, 27, 80.— and U.S. General Accounting Office Report, U.S. Insular Areas: application of the U.S. Constitution, November 1997, p. 1, 6, 39n.
  16. ^ Adams, J. Q.; Strother-Adams, Pearlie (2001). Dealing with Diversity. Chicago: Kendall/Hunt. ISBN 0-7872-8145-X 
  17. ^ ”Who was first? New info on North America's earliest residents” (på engelska). The Los Angeles Times. 12 juli 2012. http://articles.latimes.com/2012/jul/12/science/la-sci-sn-paisley-caves-20120712. 
  18. ^ Greene, Jack P.; Pole, J.R., red (2008) (på engelska). A Companion to the American Revolution. sid. 352–361 
  19. ^ Bender, Thomas (2006) (på engelska). A Nation Among Nations: America's Place in World History. New York: Hill & Wang. sid. 61. ISBN 978-0-8090-7235-4. http://books.google.com/books?id=wQHlrIz4gpYC&pg=PA61 
  20. ^ [a b] Carlisle, Rodney P.; Golson, J. Geoffrey (2007) (på engelska). Manifest Destiny and the Expansion of America. Turning Points in History Series. ABC-CLIO. sid. 238. ISBN 978-1-85109-833-0. http://books.google.com/?id=ka6LxulZaEwC&vq=annexation&dq=territorial+expansion+United+States+%22manifest+destiny%22 
  21. ^ ”The Civil War and emancipation 1861–1865” (på engelska). Africans in America. Boston, MA: WGBH. Inget datum. http://www.pbs.org/wgbh/aia/part4/4p2967.html. Läst 26 mars 2013. 
    Britannica Educational Publishing (2009). Wallenfeldt, Jeffrey H.. red (på engelska). The American Civil War and Reconstruction: People, Politics, and Power. America at War. Rosen Publishing Group. sid. 264. ISBN 978-1-61530-045-7. http://books.google.com/?id=T_0TrXXiDbUC&dq=slavery+%22American+Civil+War%22 
  22. ^ White, Donald W. (1996). ”1: The Frontiers” (på engelska). The American Century. Yale University Press. ISBN 0-300-05721-0. http://www.nytimes.com/books/first/w/white-century.html. Läst 26 mars 2013 
  23. ^ Maddison, Angus (2006). ”Historical Statistics for the World Economy” (på engelska). Nederländerna: The Groningen Growth and Development Centre, Economics Department of the University of Groningen. Arkiverad från originalet den 5 december 2020. https://web.archive.org/web/20201205205145/http://www.ggdc.net/maddison/Historical_Statistics/horizontal-file_09-2008.xls. Läst 6 november 2008. 
  24. ^ [a b] ”World Economic Outlook Database: United States” (på engelska). Internationella valutafonden. mars 2013. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2013/02/weodata/weorept.aspx?pr.x=70&pr.y=8&sy=2014&ey=2014&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=111&s=NGDPD%2CNGDPDPC%2CPPPGDP%2CPPPPC&grp=0&a=. Läst 9 mars 2014. 
  25. ^ Europeiska unionen har en större kollektiv ekonomi, men är inte en enda nation.
  26. ^ ”U.S. Workers World's Most Productive” (på engelska). CBS News. 11 februari 2009. http://www.cbsnews.com/2100-500395_162-3228735.html. Läst 23 april 2013. 
  27. ^ ”Manufacturing, Jobs and the U.S. Economy” (på engelska). Alliance for American Manufacturing. 2013. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121013211628/http://americanmanufacturing.org/category/issues/jobs-and-economy/manufacturing-jobs-and-us-economy. Läst 24 februari 2017. 
  28. ^ ”OECD Better Life Index” (på engelska). OECD Publishing. http://www.oecdbetterlifeindex.org/topics/income/. Läst 25 november 2012. 
  29. ^ ”Household Income” (på engelska). Society at a Glance 2011: OECD Social Indicators. OECD Publishing. 12 april 2011. doi:10.1787/soc_glance-2011-6-en. http://www.oecd-ilibrary.org/social-issues-migration-health/society-at-a-glance-2011/household-income_soc_glance-2011-6-en. Läst 25 november 2012. 
  30. ^ ”Crisis squeezes income and puts pressure on inequality and poverty” (på engelska) (PDF). OECD (2013). http://www.oecd.org/els/soc/OECD2013-Inequality-and-Poverty-8p.pdf. Läst 26 juli 2013. 
  31. ^ ”Income distribution and poverty” (på engelska). OECD. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131013223124/http://www.oecd-berlin.de/charts/inequality/index.php?cr=oecd&lg=en. Läst 13 mars 2014. 
  32. ^ ”Income and Poverty in the United States: 2016” (på engelska). United States Census Bureau. https://www.census.gov/library/publications/2017/demo/p60-259.html. Läst 5 mars 2017. 
  33. ^ ”Trends in world military expenditure, 2012” (på engelska). Stockholms internationella fredsforskningsinstitut. 1 april 2013. Arkiverad från originalet den 15 april 2013. https://web.archive.org/web/20130415232842/http://books.sipri.org/product_info?c_product_id=458. Läst 15 april 2013. 
  34. ^ Cohen, Eliot A. (juli/augusti 2004). ”History and the Hyperpower” (på engelska). Foreign Affairs. http://www.foreignaffairs.com/articles/59919/eliot-a-cohen/history-and-the-hyperpower. Läst 14 juli 2006. 
  35. ^ ”Country Profile: United States of America” (på engelska). BBC News. 22 april 2008. http://news.bbc.co.uk/2/hi/americas/country_profiles/1217752.stm. Läst 18 maj 2008. 
  36. ^ ”State Debt Ranking Percent GDP for 2018 - Charts”. www.usgovernmentdebt.us. https://www.usgovernmentdebt.us/state_debt_rank. Läst 4 maj 2018. 
  37. ^ Mutikani, Lucia (29 november 2017). "The U.S. economy grew faster than initially thought in the third quarter". Reuters. Läst 13 januari 2018.
  38. ^ ”Real Gross Domestic Product”. StLouisFed. 21 december 2017. https://fred.stlouisfed.org/graph/?graph_id=343360&rn=4364. Läst 3 augusti 2018. 
  39. ^ Rugaber, Christopher (5 oktober 2018). ”US Unenployment rate falls to 3.7 percent, lowest since 1969”. Fox Business. Läst 6 mars 2019.


Referensfel: <ref>-taggar finns för en grupp vid namn "not", men ingen motsvarande <references group="not"/>-tagg hittades

Developed by StudentB