Universaliestriden

I universaliestriden intog den brittiske filosofen William av Ockham en nominalistisk ståndpunkt.

Universaliestriden var en medeltida filosofisk dispyt om allmänbegreppens (universaliernas) realitet. Diskussionen, som är av stor teologisk vikt, fortlever än till våra dagar. Frågan gällde om allmänna begrepp hade en egen existens, oberoende av vårt tänkande.

Frågan om förhållandet mellan det universella och det individuella hade dryftats redan i den antika filosofin (Platon, Aristoteles, nyplatonismen) och övertogs av den medeltida filosofin. Frågan blev aktuell på nytt genom Wilhelm av Ockham och den senare nominalismen.

Diskussionen blev utdragen; den varade i över trehundra år och var dessutom mycket förvirrad eftersom det fanns en rad olika ståndpunkter som delvis tangerade varandra. Efteråt har man dock urskilt fyra huvudståndpunkter: den platonska, den aristoteliska, den konceptualistiska och den nominalistiska. Trots att dessa ståndpunkter strukturellt förblivit desamma, har de resulterat i skilda metafysiska uppfattningar under århundradena. Under skolastiken och fram till nyare tid var företrädarna för samtliga riktningar Gudstroende och kombinerade ontologin med en Gud, medan filosofer under nyare tid kunnat kombinera ståndpunkterna med ateism.


Developed by StudentB