Vanadin |
|
---|
Emissionsspektrum |
Generella egenskaper |
---|
Relativ atommassa | 50,9415(1)[1] u |
---|
Utseende | Blå–silvergrå |
---|
Fysikaliska egenskaper |
---|
Densitet vid r.t. | 6,0 g/cm3 |
---|
– flytande, vid smältpunkten | 5,5 g/cm3 |
---|
Aggregationstillstånd | Fast |
---|
Smältpunkt | 2 183 K (1 910 °C) |
---|
Kokpunkt | 3 680 K (3 407 °C) |
---|
Molvolym | 8,32 × 10−6 m³/mol |
---|
Smältvärme | 21,5[2] kJ/mol |
---|
Ångbildningsvärme | 444[3] kJ/mol |
---|
Specifik värmekapacitet | 489[4] J/(kg × K) |
---|
Molär värmekapacitet | 24,89 J/(mol × K) |
---|
Ångtryck
Tr. (Pa)
|
1
|
10
|
100
|
1 k
|
10 k
|
100 k
|
Te. (K)
|
2 101
|
2 289
|
2 523
|
2 814
|
3 187
|
3 679
| |
Atomära egenskaper |
---|
Atomradie | 134 pm |
---|
Kovalent radie | 153 pm |
---|
Elektronaffinitet | 50,6 kJ/mol |
---|
Jonisationspotential | Första: 650,9 kJ/mol Andra: 1 414 kJ/mol Tredje: 2 830 kJ/mol Fjärde: 4 507 kJ/mol (Lista) |
---|
Elektronkonfiguration |
---|
Elektronkonfiguration | [Ar] 3d3 4s2 |
---|
e− per skal | 2, 8, 11, 2 |
---|
|
Kemiska egenskaper |
---|
Oxidationstillstånd | 5, 4, 3, 2, 1, −1, −3 |
---|
Oxider (basicitet) | (amfoterisk) |
---|
Elektronegativitet | 1,63 (Paulingskalan) 1,53 (Allenskalan) |
---|
Diverse |
---|
Kristallstruktur | Kubisk rymdcentrerad (bcc)
|
---|
Ljudhastighet | 4560 m/s |
---|
Termisk expansion | 8,4 µm/(m × K) (25 °C) |
---|
Värmeledningsförmåga | 30,7 W/(m × K) |
---|
Elektrisk konduktivitet | 5 × 106 A/(V × m) |
---|
Elektrisk resistivitet | 197 nΩ × m (20 °C) |
---|
Magnetism | Paramagnetisk[5] |
---|
Magnetisk susceptibilitet | 3,8 × 10−4 |
---|
Youngs modul | 128 GPa |
---|
Skjuvmodul | 47 GPa |
---|
Kompressionsmodul | 160 GPa |
---|
Poissons konstant | 0,37 |
---|
Mohs hårdhet | 6,7 |
---|
Vickers hårdhet | 628–640 MPa |
---|
Brinells hårdhet | 600–742 MPa |
---|
Identifikation |
---|
CAS-nummer | 7440-62-2 |
---|
Pubchem | 23990 |
---|
Historia |
---|
Namnursprung | Vanadis, ett gammalt nordiskt namn för den skandinaviska gudinnan Freja.[6][7] |
---|
Upptäckt | Andrés Manuel del Río (1801) |
---|
Första isolation | Nils Gabriel Sefström (1830) |
---|
Namngivare | Nils Gabriel Sefström (1830) |
---|
Stabilaste isotoper |
---|
|
Säkerhetsinformation |
---|
Säkerhetsdatablad: Sigma-Aldrich |
|
H-fraser | H? |
---|
P-fraser | P? |
---|
EU-märkning av farliga ämnen
|
EU-märkning av farliga ämnen enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP) på grundval av följande källa: [8]
|
Pulver:
Brandfarlig (F) |
Irriterande (Xi) |
|
| |
R-fraser | R17, R36/37/38 |
---|
S-fraser | S7, S26, S33, S37, S43, S60 |
---|
|
SI-enheter och STP används om inget annat anges. |
Vanadin är ett hårt, metalliskt grundämne. Det har atomnummer 23 i det periodiska systemet och används främst i hårda legeringar t.ex. tillsammans med krom som ofta används i verktyg. Metallen är det 20:de mest förekommande grundämnet i jordskorpan (0,012%) och något vanligare än exempelvis nickel och koppar.
- ^ CIAAW, Standard Atomic Weights Revised 2021.
- ^ David R. Lide (red.): Fluid Properties; Enthalpy of Fusion, sid. 6:135, i: CRC Handbook of Chemistry and Physics, uppl. 90 (internetversion: 2010), CRC Press / Taylor and Francis.
- ^ Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks. I: Journal of Chemical & Engineering Data. 56, 2011, S. 328–337, doi:10.1021/je1011086.
- ^ Harry H. Binder: Lexikon der chemischen Elemente, S. Hirzel Verlag, Stuttgart 1999, ISBN 3-7776-0736-3.
- ^ Weast, Robert C. (ed. in chief): CRC Handbook of Chemistry and Physics. CRC (Chemical Rubber Publishing Company), Boca Raton 1990. Seiten E-129 bis E-145. ISBN 0-8493-0470-9. De angivna värdena har här räknats om enligt SI.
- ^ Royal Society of Chemistry – Visual Element Periodic Table
- ^ – Online Etymological Dictionary
- ^ Datablad Vanadium (Pulver) på AlfaAesar. Läst 31 januari 2010. (JavaScript krävs).