Back Аӡы Abkhazian Water Afrikaans Wasser ALS ውሃ Amharic Nanum AMI Augua AN Wæter ANG Mun̄ ANN ماء Arabic ܡܝܐ ARC
- För andra betydelser, se Vatten (olika betydelser).
| Vatten | |
 | |
| Systematiskt namn | Diväteoxid |
|---|---|
| Övriga namn | Väteoxid, vätemonoxid |
| Kemisk formel | H2O |
| Molmassa | 18,015 g/mol |
| Utseende | Genomskinlig vätska |
| CAS-nummer | 7732-18-5 |
| SMILES | [OH2] |
| Egenskaper | |
| Densitet | 0,9998396 g/cm³ |
| Smältpunkt | 0,00 °C |
| Kokpunkt | 99,98 °C |
| Faror | |
| NFPA 704 |
0
0
0
|
| LD50 | >90 g/kg |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Vatten är en på jorden allmänt förekommande kemisk förening, bestående av väte och syre, som är nödvändig för allt känt liv.[1] Det vetenskapliga namnet är divätemonoxid eller diväteoxid (se även diväteoxidbluffen). Det latinska namnet aqua används ofta i bland annat innehållsförteckningar till kemiska och kosmetiska produkter.[2]
Till vardags menar man med "vatten" bara dess flytande aggregationstillstånd, men vatten förekommer även i fast form, som is, och i gasform, som vattenånga. Vatten täcker 70 % av jordytan[3]. På jorden återfinns den största delen i akviferer och 0,001 % i atmosfären som ånga, moln (består av fasta och flytande vattenpartiklar), och nederbörd.[4] Oceanerna innehåller 97 % av ytvattnet, glaciärer och polarisar 2,4 % och andra ytvattensamlingar, som floder, sjöar och dammar 0,6 %.
Vattnet på jorden rör sig kontinuerligt genom ett vattenkretslopp som består av avdunstning eller transpiration (evapotranspiration), nederbörd och ytavrinning, som vanligtvis når havet.
Rent, färskt dricksvatten är nödvändigt för människan och andra livsformer. Tillgången till säkert dricksvatten har ökat stadigt och avsevärt de senaste decennierna i nästan alla världens delar.[5][6] Det finns ett tydligt samband mellan tillgång till rent vatten och BNP per capita.[7] Några observatörer har dock beräknat att mer än hälften av jordens folkmängd kommer att drabbas av vattenbaserad sårbarhet år 2025.[8] En rapport från november 2009 menar att vattenbehovet kommer överstiga tillgången med 50 % i några utvecklingsregioner år 2030.[9] Vatten spelar en viktig roll i världsekonomin. Det fungerar som ett lösningsmedel för ett antal olika kemikalier och underlättar industriell nedkylning och transport. Omkring 70 procent av färskvattnet går till jordbruket.[10]
- ^ United Nations
- ^ Enligt INCI[1] Arkiverad 1 februari 2009 hämtat från the Wayback Machine.)
- ^ ”CIA- The world fact book”. Central Intelligence Agency. Arkiverad från originalet den 5 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100105171656/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/xx.html#Geo. Läst 20 december 2008.
- ^ Water Vapor in the Climate System Arkiverad 20 mars 2007 hämtat från the Wayback Machine., Special Report, [AGU], December 1995. Vital Water Arkiverad 20 februari 2008 hämtat från the Wayback Machine. UNEP.
- ^ Lomborg, Björn (2001). The Skeptical Environmentalist. Cambridge University Press. sid. 22. ISBN 0521010683. http://www.lomborg.com/dyn/files/basic_items/69-file/skeptenvironChap1.pdf. Läst 4 mars 2010 Arkiverad 25 juli 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”MDG Report 2008”. Arkiverad från originalet den 1 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180701192752/http://mdgs.un.org/unsd/mdg/Resources/Static/Products/Progress2008/MDG_Report_2008_En.pdf#page=44. Läst 4 mars 2010.
- ^ "Public Services" Arkiverad 7 april 2012 hämtat från the Wayback Machine., Gapminder video
- ^ Kulshreshtha, S.N (1998). A Global Outlook for Water Resources to the Year 2025. "12". sid. 167–184. doi:. ISSN 0920-4741. Läst 9 juni 2008.
- ^ "Charting Our Water Future: Economic frameworks to inform decision-making" Arkiverad 5 juli 2010 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Baroni, L. (22 november 2007). ”Evaluating the environmental impact of various dietary patterns combined with different food production systems”. European Journal of Clinical Nutrition "61" (2): ss. 279–286. doi:. PMID 17035955.