En vinkel eller ett vinkelområde är ett område av ett plan, begränsat av två strålar, det vill säga delar av räta linjer som skär varandra i en punkt.[1] Strålarna utgör vinkelområdets rand, och kallas för vinkelns ben. Skärningspunkten (och ändpunkten för strålarna) kallas för vinkelspets. Normalt markeras en vinkel med en vinkelbåge. Vinkelbegreppet används inom trigonometri och geometri.
För att mäta vinklar ritas en cirkelbåge med centrum i vinkelspetsen. Radianmåttet för vinkeln är längden av bågen mellan vinkelbenen dividerad med cirkelns radie. Vanligen uttrycks dock vinkeln i grader
Symbolen för enheten grad är en lite upphöjd cirkel (°).
Ibland, men inte så ofta, förekommer gradmåttet gon (nygrader).
I militära sammanhang har man använt vinkelmåttet streck (betecknas med en apostrof:'), utgående från att en meters sidoförskjutning på 1000 meters håll är ett streck. Av praktiska skäl avrundas 2π·1000 till 6300, och det går då 6300' på ett varv. Den avrundningen gjordes tidigare i Sverige, i andra länder förekommer det andra praktiska avrundningar till bland annat 6000 eller 6400 streck på ett varv. Det senare används numera i Sverige under beteckningen mils.
Namn | Varv | Grader | Radianer | Gon (nygrader) | Bågminuter | Bågsekunder |
---|---|---|---|---|---|---|
Spetsig | (0,1⁄4) | (0,90)° | (0,1⁄2π) | (0,100)g | (0;1,5)′ | (0,1575)' |
Rät | 1⁄4 | 90° | 1⁄2π | 100g | 1,5′ | 1575' |
Trubbig | (1⁄4,1⁄2) | (90,180)° | (1⁄2π,π) | (100,200)g | (1,5;3)′ | (1575,3150)' |
Rak | 1⁄2 | 180° | π | 200g | 3′ | 3150' |
Reflex | (1⁄2,1) | (180,360)° | (π,2π) | (200,400)g | (3,6)′ | (3150,6300)' |
Perigon | 1 | 360° | 2π | 400g | 6′ | 6300' |
En normal är en linje som skär en given linje eller kurva i rät vinkel. "Rätvinklig mot" betecknas ⊥ (se figur 1).