Volt | |
Enhetsinformation | |
---|---|
Enhetssymbol | V[1] |
Fysikalisk storhet | elektrisk spänning[1] elektromotorisk spänning elektrisk potential elektrisk potentialskillnad[2] bioelektrisk spänning membranpotential peltierkoefficient elektrotonisk potential hjärnans elektriska potential |
Uppkallad efter | Alessandro Volta |
Redigera Wikidata |
Volt (V), är en härledd SI-enhet för elektrisk spänning (elektromotorisk kraft).[3] Enheten är uppkallad efter den italienske fysikern Alessandro Volta (1745–1827), som uppfann Voltas stapel, sannolikt det första kemiska batteriet.
I praktiken mätes antalet volt med en voltmeter eller ett oscilloskop, antingen som en potentialskillnad (spänning) mellan två mätpunkter i en elektrisk krets (som ansluts till instrumentets plus- respektive minusmätstickor), eller som potentialen i en mätpunkt (som ansluts till plusmätstickan) relativt referensjord (minusmätstickan). Referensjorden har således potentialen 0 Volt. Antalet volt kan avse likspänning, det vill säga spänningens tidsmedelvärde (visas om voltmetern ställs i DC-läge), växelspänningens effektivvärde (AC-läge på voltmetern), växelspänningens toppvärde eller amplitud, eller växelspänningens momentanvärde, det vill säga variation med tiden (mätes med oscilloskop).
Antalet volt som ett elektriskt batteri är märkt med (märkspänningen) anger spänningen när batteriet är fulladdat och obelastat. Spänningsfall uppstår när batteriet belastas på grund av dess inre resistans. Batterispänningen sjunker ytterligare i takt med att batteriets laddning förbrukas. Spänningen i ett kortslutet batteri är 0 volt. Spänningen i vägguttaget i bland annat EU-länder är en växelspänning som i dag har effektivvärdet 230 volt, förr 220 volt.